en vecka räcker..

nu har jag krökat konstant i snart en vecka. det är inte okej för idag vaknade jag upp och mådde inte alls okej. känns som att jag ska dö när som helst. igår var vi iallafall i kullavik, vi kungsbacka. skulle egentilgen bara bli vi tjejer i klassen för att det var så längesen vi träffades typ, men det blev lite fler folk, haha. typ par middag+ vi tjejer i klassen . men det va härligt att få träffa alla igen verkligen.

idag ska jag tyvärr kröka igen, får se om jag pallar. leila har 18års fest, får ju givetvis dra dit och fira henne men kanske inte behöver dricka mig så jätte berusad att jag inte vet vad jag heter. det blir nog en bra kväll trots allt, ska ligga i min säng så länge jag bara kan, sova lite och vila upp mig och sakna mitt hjärtegull. sen får jag väl pallra mig upp vid fem och vara hos leila vid 7 ..

eftersom jag ska ligga här hela dagen så kommer jag förmodligen blogga lite också ..
får se, lovar inget.

PUSS & SMEK

tänk att saker kan vända så snabbt. från perfekt till ingenting kvar. förstår inte hur det kan hända. att huvudet funkar så, ena stunden är man dödskär i någon och i andra har känslorna försvunnit. undra hur många gånger i livet man kommer behöva uppleva det. har alltid sagt till mig själv att aldrig gråta över en kille, men det var svårare än jag trodde och det var dessutom inte bara en kille, utan min bästa vän. trots att man vet vad som kommer hända, finns det alltid ett hopp och jag tror aldrig man slutar hoppas, aldrig. ett en människa kan vända ens värld upp och ner så brutalt är helt stört.

visste att det skulle bli jobbigt att inte vara nära honom hela tiden, men så här jobbigt trodde jag inte att det skulle bli. känner mig helt tom, ingen att ringa och ingen som håller om mig, jag har ju 10000 människor jag kan ringa men denna människan var fan hela min vardag, mitt allt. men dag formades efter honom och likaså hans efter mig. vi var verkligen magneter, satt ihop. och nu, när man är ledsen kär och jävligt ensam så är ju huvudet självklart så korkat att det bara tänker på alla bra stunder vilket gör allt värre, eller inte värre men sorgligare. alla stunder man skrattar tillsammans till alla stunder man står och skriker och bråkar, även dom dåliga stunderna saknar man.

det värsta av allt är alla framtidsplaner, det kanske inte funkar att vara sjutton år och vara säker på att man vill leva med den man är tillsammans med, men det var så vi (iaf jag) kände. jag var helt säker på att jag kunde tänka mig min framtid med honom.
life is hard sometimes.

men, hur det än blir. om vi hittar tillbaka eller om det aldrig blir vi igen, kommer båda någon gång bli lyckliga.
det vet jag också, trots att det inte känns så nu.

aah, förlåt. men tiden för bloggen finns verkligen inte, knappt för datorn alls faktiskt. det är saker ett göra hela tiden. och det är ju iofs skönt. idag åker jag och mina älskade daamer till åhus, det ska bli så jävla skönt att komma hemifrån och bara vara iväg med mina favoriter och kanske tillochmed vinna cupen. glömmer typ handbollen där nere för allt annat är så kul.

marcus har sin fjärde dag i turkiet nu och jag håller på att dö. om fyra dagar kommer han hem, då får han sakna mig i tre dagar sen kommer jag hem, och då ska jag ha vääärldens bästa tid med honom. har aldrig varit så säker på någon som jag är på marcus nu, sjuk känsla att vara så tight med någon. han är min bästa vän och min pojkvän, kan verkligen prata med allt med honom. men eftersom vi har ett soppas nära och stadigt förhållande gör det saken mycket svårare när någon av oss åker iväg, för då är halva jag också borta. life is hard.

by the way har jag precis lärt mig ladda ner låtar, eller inte lärt mig men precis börjat våga. haha, behöver lite nya låtar till min nya mobil ;) hoppas jag lyckas införskaffa iphone snart, vill verkligen ha en samtidigt som jag vet att jag kommer tappa den samma dag.

bloggen ska börjas användas som en dagbok nu ist för en blogg, behöver skriva av mig ibland så kan vara skönt att göra det här.

nu ska jag packa det sista så hörs vi om en vecka. PUUUUUSSS! <3

long time ago.

jag har haft 10000 saker att göra 24 timmar om dygnet i typ två veckor nu. har verkligen inte kunnat prioritera bloggen det minsta. ska upp till kåsjön med lite folk nu men kan jag så skriver jag ikväll. har mycker att berätta. puusss